Konsumentköplagen 2023

Innehållsförteckning: 

• Vad innebär konsumentköplagen 2023?
• Skillnader i relation till den äldre konsumentköplagen
• Vad säger konsumentköplagen 2023?
• Vad innebär konsumentköplagen?
• När gäller konsumentköplagen?
• De fall där konsumentköplagen inte gäller
• Ångerrätt, öppet köp och bytesrätt
• Undersökningsplikt enligt konsumentköplagen
• Garanti enligt konsumentköplagen
• Fel på varan
• Säljarens upplysningsplikt
• Klaga på ett internationellt köp
• Reklamation enligt konsumentköplagen 2023
• Påföljder vid fel på varan
• Påföljder vid sen leverans
• Vad är skälig tid?
• Häva köp enligt konsumentköplagen
• Vad händer vid tvist?

Vad är konsumentköplagen?

Konsumentköplagen kan beskrivas på följande sätt:

• är en lag inom rättsområdet köprätt.
• bestämmelser kan inte avtalas bort.
• gäller när privatpersoner köper något av en näringsidkare.
• skyddar konsumenten.
• omfattar köp av varor, digitalt innehåll och digitala tjänster.

Konsumentköplagen är en av flera lagar inom rättsområdet köprätt. Lagen är från 2022 och ersätter en äldre konsumentköplag från år 1990. Den äldre lagen behövde moderniseras eftersom många köp numer görs på nätet från andra länder och eftersom köpen ofta gäller digitalt innehåll eller digitala tjänster.

Saknades konsumenträttsliga regler för digitalt innehåll

Innan den nya konsumentköplagen kom till saknades det konsumenträttsliga regler för digitalt innehåll och digitala tjänster. För mer info om konsumentköplagen för konsumenten.

Våra köpvanor har förändrats

Lagen infördes efter att det kom två nya EU-direktiv om att konsumentskyddet behövde bli bättre när det gällde gränsöverskridande handel och köp av digitalt innehåll såsom exempelvis datorspel och programvara.

De nya direktiven

De nya direktiven syftade också till att göra reglerna inom EU mer enhetliga. Ett enhetligt regelverk gör även att företagare inom unionen kan konkurrera mer på lika villkor.

E-handeln och köp av digitala varor har ökat.

Skillnader mot den äldre konsumentköplagen

Det är viktigt, både för privatpersoner och företagare, att ha koll på vad som gäller enligt den nya konsumentköplagen. Privatpersoner har fått ett utökat skydd vilket påverkar hur du som företagare ska agera. Om du som företagare säljer digitalt innehåll eller digitala tjänster innebär den nya konsumentköplagen helt nya regler att ta hänsyn till.

Den nya lagen omfattar även köp av digitalt innehåll och digitala tjänster.

Här följer några av de viktigaste förändringarna i och med den nya
konsumentköplagen:

• Konsumenten kan lättare hävda att en vara är felaktig.
• Särskilda regler för köp av levande djur har införts.
• Bestämmelserna om fel i varan har ändrats.
• Helt nya regler om köp av digitalt innehåll och digitala tjänster har införts.
• Den nya lagen omfattar även digitala delar av en fysisk vara.
• Lämnande av personuppgifter kan ses som betalning.
• Garantin har förstärkts.

Lättare att hävda fel

Konsumenten kan i och med den nya lagen lättare hävda fel på en vara. Tidigare gällde att man under sex månader från köpet utgick ifrån att ett fel på en vara var ursprungligt och att näringsidkaren därmed var ansvarig för felet om näringsidkaren inte kunde bevisa att felet uppkommit först senare. Den tiden har nu förlängts till två år.
Näringsidkaren får därigenom också ett större initiativ till att producera hållbara varor.

Särskilda regler för köp av levande djur har införts

För levande djur gäller att man under sex månader från köpet utgår ifrån att ett fel är ursprungligt och därmed funnits redan innan köpet. Vid köp av dyrare djur kan konsumenten och näringsidkaren dock bestämma att tidsfristen ska vara kortare. Vid ett köp av ett sådant dyrare djur där konsumenten undersökt djuret före köpet får konsumenten inte åberopa fel som denne borde ha märkt vid undersökningen. Om konsumenten utan godtagbar anledning inte följt näringsidkarens uppmaning att undersöka djuret får konsumenten inte åberopa fel som skulle ha upptäckts om en undersökning gjorts.

Bestämmelserna om fel i varan har ändrats

Reglerna har ändrats på så sätt att en vara kan vara felaktig antingen på grund av att den inte uppfyller de krav som avtalats, så kallade subjektiva krav, eller på grund av att den utöver vad som avtalats inte uppfyller de krav som en konsument normalt kan vänta sig, så kallade objektiva krav.

Befintligt skick

Tidigare har näringsidkaren kunnat ange att varan säljs i befintligt skick vilket kunnat påverka vilka objektiva krav som konsumenten kunnat förvänta sig. De nya reglerna innebär att näringsidkaren istället ska ange på vilket sätt varan skiljer sig mot vad konsumenten kan förvänta sig och konsumenten måste godkänna avvikelsen. De nya bestämmelserna om fel i
varan gäller inte vid auktioner.

Helt nya regler om köp av digitalt innehåll och digitala tjänster har införts

I kapitel nio i nya konsumentköplagen finns helt nya regler. Konsumenten har numer därför även ett skydd vid köp av exempelvis datorprogram, appar, spel, och streaming. Det ställs bland annat krav om att konsumenten ska informeras om och tillhandahållas uppdateringar och det finns särskilda regler för när näringsidkaren ansvarar för fel i det digitala innehållet eller den digitala tjänsten.

Den nya lagen omfattar även digitala delar av en fysisk vara

Exempel på en sådan vara är en gps som är beroende av trafikdata.

Lämnande av personuppgifter kan ses som betalning

Den nya konsumentköplagen gäller även för avtal där en konsument tillhandahåller sina personuppgifter såsom betalning för digitalt innehåll eller en digital tjänst. Så kan vara fallet vid till exempel nedladdning av gratis appar eller kontoregistrering på sociala medier. Lagen gäller dock inte om personuppgifterna endast lämnats för att näringsidkaren ska kunna klara rättsliga krav eller för att kunna fullgöra sina skyldigheter i köpeavtalet.

Garantin har förstärkts

Förstärkningen har skett genom att garantivillkor som är sämre för konsumenten än vad som angetts vid marknadsföringen av varan inte ska gälla. Istället gäller det som framgått av marknadsföringen. Det har i den nya lagen också förtydligats att konsumenten kan vända sig till någon annan än näringsidkaren om till exempel tillverkaren har lämnat garanti på varan.

Sammanfattningsvis innebär den nya konsumentköplagen att näringsidkaren ansvarar för ursprungliga fel på varan under en mycket längre tid än förut. Helt nya regler har tillkommit som rör köp av djur, digitalt innehåll och digitala tjänster. Bestämmelserna om fel på varor har ändrats till konsumentens fördel och garantin har förstärkts.

Vad säger konsumentköplagen?

Lagen gäller då en privatperson köper något av en näringsidkare. Det kan vara köp av en vara, digitalt innehåll eller en digital tjänst. Bestämmelserna i lagen är till för att skydda konsumenten och skyddsbestämmelserna kan därför inte avtalas bort. Konsumentköplagens regler är alltså tvingande. Det är visserligen inte förbjudet att ha andra regler än reglerna i
konsumentköplagen skrivna i köpeavtalet men de kommer vara verkningslösa om de är till nackdel för konsumenten.

I konsumentköplagen finns bestämmelser om bland annat följande frågor:

• Vem bär risken för varan?
• Vad händer om leveransen av varan dröjer?
• När är det fel på en vara?
• Vad händer om det är fel på en vara?
• Vilka skyldigheter har konsumenten?
• Vad gäller om varan omfattas av garanti?
• Vad gäller för köp av digitalt innehåll och digitala tjänster?

Bära risken

Att bära risken för en vara betyder att vara ansvarig för att se till att varan inte går sönder eller försämras. Så fort varan avlämnats hos konsumenten så bär konsumenten risken för varan. Om varan skadas när den finns hemma hos konsumenten måste konsumenten ändå betala för varan eftersom konsumenten bär risken för varan.

Om en vara levereras för sent

eller om varan inte levereras alls brukar man säga att näringsidkaren är i dröjsmål. Konsumenten kan då i de flesta fall kräva att köpet fullgörs och hålla inne med betalningen. Om dröjsmålet varit av väsentligt betydelse för konsumenten så kan konsumenten ha rätt att häva köpet och begära skadestånd.

En vara är felaktig

om den uppfyller de beskrivningar av fel som anges i konsumentköplagen. Även digitala varor och tjänster kan vara felaktiga. Näringsidkaren ansvarar för felen en viss tid efter avlämnandet eller installationen av varan. För levande djur gäller särskilda regler.

Om varan är felaktig

I konsumentköplagens mening så kan konsumenten kräva att näringsidkaren lagar felet, levererar en ny vara, ger prisavdrag på varan eller att ersättning ges för lagning av felet. Konsumenten kan hålla inne med en del av betalningen om en felaktig vara levererats. Konsumenten kan i vissa fall även häva köpet och begära skadestånd.

Kapitlet om konsumentens skyldigheter

handlar om konsumenten betalat rätt pris och om vad som händer om konsumenten betalar för sent. Kapitlet handlar även om vad som gäller vid avbeställning och om när näringsidkaren har rätt till skadestånd.

En vara kan omfattas av garanti

Garantin kan påverka bedömningen av om en vara ska ses som felaktig och den kan också påverka hur lång tid konsumenten har på sig att åberopa fel i varan.

Köp av digitalt innehåll och digitala tjänster

Regleras särskilt i konsumentköplagens nionde kapitel.

Sammanfattningsvis är det viktigaste att komma ihåg att konsumentköplagen gäller då en privatperson köper varor, digitalt innehåll eller en digital tjänst av en näringsidkare. Lagen skyddar konsumenten och skyddet kan inte avtalas bort. I konsumentköplagen regleras vad som räknas som en felaktig vara och vad som gäller om konsumenten eller näringsidkaren inte följer köpeavtalet.

Vad innebär konsumentköplagen?

Vad betyder konsumentköplagen för dig som privatperson och för dig som driver ett företag?

Konsumentköplagen är först och främst ett konsumentskydd. Lagen skyddar konsumenter när de ingår avtal med näringsidkare. I och med den nya konsumentköplagen har konsumentens rättigheter vid köp av varor stärkts ytterligare. Dessutom har det tillkommit helt nya regler som skyddar konsumenten vid köp av digitalt innehåll och digitala tjänster.

Lagen är avsedd att skydda konsumenter

Eftersom lagen är avsedd att skydda konsumenten kan den inte avtalas bort. Lagen sätter press på näringsidkare genom att se till att näringsidkare inte uppställer oskäliga avtalsvillkor för köpet och genom att konsumenten inte ska behöva tåla felaktiga varor eller varor med dålig kvalitet. Om ett företaget inte följer konsumentköplagen kan konsumenten anmäla företaget till Konsumentverket.

ARN

Konsumenten har också möjlighet att göra en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) om konsumenten och företaget inte kommer överens.

Konsumentköplagen skyddar också till viss del näringsidkaren. Lagen tar till exempel upp konsumentens skyldighet att vårda varan och betala för varan i rätt tid. Näringsidkaren ges också möjlighet att i vissa fall häva köpet och få skadestånd om kunden inte betalar i tid eller avbeställer en vara.

Konsumentköplagen är främst ett skydd för konsumenten men lagen skyddar även näringsidkaren.

När gäller konsumentköplagen?

Det är viktigt att veta när konsumentköplagen gäller och när den inte gäller. Lagen gäller för köp och byten då:

• Köparen är en privatperson och säljaren är en näringsidkare.
• Säljaren är en privatperson men köpet förmedlas av en näringsidkare.
• Köpet avser en vara.
• Köpet avser tillhandahållande eller utvecklande av digitalt innehåll eller en digital tjänst.

Lagen är tvingande och de regler som är till för att skydda konsumenten kan inte avtalas bort.

Vad är en vara?

Konsumentköplagen gäller för köp av varor. Varor är lösa saker som till exempel bilar och andra fordon, elektronik, vitvaror, kläder, djur och möbler. Lagen gäller även för begagnade varor och för varor som reats ut.

Lagen gäller även för varor som ännu inte tillverkats. Om konsumenten tillhandahåller en väsentlig del av det material som varan ska tillverkas av så gäller även konsumenttjänstlagen för köpet.

Digitalt innehåll och digitala tjänster

Särskilda regler gäller i konsumentköplagen då en näringsidkare tillhandahåller en privatperson digitalt innehåll eller digitala tjänster. Lagen gäller oavsett om konsumenten betalar med pengar eller genom att tillhandahålla sina personuppgifter.

Digitalt innehåll:

Data som framställs och säljs i digital form.

Digital tjänst

En tjänst som gör att en privatperson kan skapa, behandla eller lagra uppgifter i digital form alternativt en tjänst där privatpersonen kan utbyta digitala uppgifter med andra användare av tjänsten eller på annat sätt interagera med digitala uppgifter som skapas av privatpersonen eller andra användare av tjänsten. Det kan också röra sig om digitalt innehåll som finns på en fysisk vara där varan fungerar som bärare av det digitala innehållet.

Om en vara har någon av de digitala delar som nämns ovan så ingår de delarna i köpet så länge köpavtalet inte säger något annat. De digitala delarna ingår i köpet även om de tillhandahålls av någon annan än näringsidkaren.

Vilken konsumentköplag gäller?

Den nya konsumentköplagen är från den 1 maj 2022. I vissa fall så kan den gamla konsumentköplagen från 1990 gälla helt eller delvis för ett köp. Den gamla konsumentköplagen gäller för köp av en vara där köpavtalet ingåtts före den 1 maj 2022.

Vid köp av digitalt innehåll eller digital tjänst, där avtalet ingåtts före den 1 maj 2022 så ska den nya lagen till stor del ändå tillämpas i de fall där tillhandahållandet av innehållet eller tjänsten sker efter den 1 maj 2022.

Sammanfattningsvis gäller konsumentköplagen köp av varor, digitala tjänster och digitalt innehåll där säljaren är en näringsidkare och köparen är en privatperson. Lagens skydd för konsumenten kan inte avtalas bort. Den gamla konsumentköplagen kan gälla för köp som gjorts före den 1 maj 2022.

Fall då konsumentköplagen inte gäller

Konsumentköplagen gäller inte vid alla typer av köp och byten och inte heller för köp av alla sorters varor.

Konsumentköplagen gäller inte:

• Köp mellan privatpersoner
• Köp mellan företag
• Då en företagare köper något av en privatperson
• Då köpet görs till en enskild firma

I dessa fall gäller istället köplagen.

Konsumentköplagen gäller inte köp av:

• Bostäder
• De flesta elektroniska kommunikationstjänster
• Kasinospel och andra spel enligt spellagen
• Finansiella tjänster

Konsumentköplagen gäller endast delvis:

• Köp av begagnade varor på offentlig auktion.
• Köp av en vara där näringsidkaren också ska utföra en tjänst.
• Köp av fri programvara.

Vid köp av begagnade varor på auktion gäller inte konsumentköplagens alla regler om när en vara ska anses vara felaktig.

Vid köp av en vara där näringsidkaren också ska utföra en tjänst gäller inte konsumentköplagen om tjänsten utgör den övervägande delen av näringsidkarens åtagande.

Konsumentköplagen gäller inte heller vid köp av fri programvara där konsumentens personuppgifter endast används av näringsidkaren för att uppfylla rättsliga krav, förbättra säkerheten, eller kompatibiliteten för programvaran.

När det gäller köp av digitalt innehåll och digitala tjänster finns i övrigt flera undantag då konsumentköplagen inte gäller. Det gäller exempelvis vissa köp som tillhandahålls av hälso-och sjukvårdspersonal, av den offentliga sektorn eller om tillhandahållandet är en del av ett evenemang.

Sammanfattningsvis gäller aldrig konsumentköplagen om säljaren är en privatperson eller om köparen är ett företag, då gäller istället köplagen. Lagen gäller heller aldrig köp av bostäder eller kasinospel och liknande spel. Lagen gäller endast delvis köp av begagnade varor på auktion och endast ibland vid köp av fri programvara och vid kombinerade avtal om både köp av en vara och en tjänst.

Ångerrätt, öppet köp och bytesrätt

Det är viktigt att kunna skilja på ångerrätt, öppet köp och bytesrätt eftersom det är helt skilda saker. Det finns också några viktiga saker att tänka på för att du ska kunna utnyttja ångerrätt, öppet köp eller bytesrätt.

Ångerrätt

I konsumentköplagen finns inga bestämmelser om ångerrätt och du har därför aldrig ångerrätt om du handlat något i en butik. Ångerrätt regleras däremot i distansavtalslagen. Ångerrätten är en rättighet för dig som konsument att kunna ångra ett köp du gjort på distans av till exempel en telefonförsäljare, på nätet eller om köpet på annat sätt gjorts någon annanstans än i företagets affärslokaler. Du som konsument har enligt distansavtalslagen i regel alltid rätt till fjorton dagars ångerrätt vid sådana distansköp och det är ingenting som företagen kan avtala bort.

Ångerrätt och öppet köp är skilda saker.

Öppet köp och bytesrätt

När du handlar i butik kan köpet i vissa fall omfattas av öppet köp eller bytesrätt. Det finns ingen lag som säger att företagen måste erbjuda öppet köp eller bytesrätt. Det är dock ganska vanligt att butikerna ändå erbjuder sina kunder detta. Om du köpt en vara där butiken erbjudit öppet köp kan du ångra köpet inom en viss bestämd tid och få pengarna tillbaka. Det är butiken som bestämmer hur lång tid du har öppet köp.

Om butiken har bestämt att ha bytesrätt på en vara kan du lämna tillbaka varan till butiken under en bestämd tid och välja en annan vara istället. Du får alltså inte pengarna tillbaka men du kan i vissa fall erbjudas ett tillgodokvitto så att du kan handla i butiken vid ett senare tillfälle. Butiken bestämmer hur länge bytesrätten gäller.

Butikerna bestämmer själva villkoren för öppet köp och byten

Butiker kan erbjuda antingen bara öppet köp eller bytesrätt eller erbjuda både och. Butiken bestämmer också villkoren för erbjudandet. Butiken kan ha bestämt att du inte får byta en vara om du öppnat förpackningen eller att du bara kan få pengarna tillbaka på det kontokort köpet gjordes med.

Om du ångrar ett köp på grund av att det är fel på varan så kan du alltid reklamera varan även om butiken inte erbjudit öppet köp eller bytesrätt. Eftersom det är butiken som bestämmer både om det är öppet köp eller bytesrätt på varan och också villkoren för dessa, ställs det stora krav på dig som konsument att ta reda på vad som gäller när du köper en vara i butik.

Tänk på detta när du köper en vara i butik:

1. Ta reda på hur länge öppet köp eller bytesrätt gäller för varan.
2. Fråga om vilka villkor som gäller för öppet köp eller bytesrätt.
3. Se till att erbjudandet om öppet köp eller bytesrätt står på kvittot.
4. Spara kvittot ifall du vill lämna tillbaka eller byta varan.

Sammanfattningsvis finns det inga regler om ångerrätt i konsumentköplagen. Däremot kan du i vissa butiker erbjudas öppet köp eller bytesrätt. Det är upp till butiken om de vill erbjuda kunder detta och det är också butiken som bestämmer villkoren för erbjudandet. Det ställs därför stora krav på dig som konsument att ta reda på vad som gäller för köpet.

Undersökningsplikt enligt konsumentköplagen

Det finns ingen lagstadgad undersökningsplikt enligt konsumentköplagen. Det är därför väldigt svårt för en näringsidkaren att undgå ansvar för ett fel med hänvisning till att konsumenten borde ha upptäckt felet. Konsumentens undersökning av en vara får trots detta betydelse när det gäller reklamation av fel och vid köp av levande djur.

Konsumenten har ingen undersökningsplikt.

Undersökningens betydelse vid reklamation

En konsument måste reklamera ett fel inom skälig tid efter att felet märkts eller borde ha märkts. Regeln innebär visserligen inte att konsumenten har en undersökningsplikt men frågan om när konsumenten borde ha upptäckt felet kan bli aktuell och näringsidkaren kan undgå ansvar för uppenbara fel om konsumenten reklamerat för sent.

Undersökningens betydelse vid köp av djur

Särskilda bestämmelser gäller för köp av levande djur och frågan om undersökning av djuret får stor betydelse på följande sätt:

• Om konsumenten på eget initiativ har undersökt djuret före köp så får konsumenten
  inte åberopa fel som den borde ha märkt vid undersökningen.
• Om konsumenten inte undersökt djuret trots att näringsidkaren uppmanat detta får
  konsumenten inte åberopa fel som den borde ha märkt om den hade undersökt varan.

Detta gäller dock inte om näringsidkaren till exempel ljugit om djuret eller undanhållit fel. Då kan du ändå klaga på felet.

Garanti enligt konsumentköplagen

Först och främst är det viktigt att påpeka att garanti och reklamationstid inte är samma sak. Konsumenten har alltid tre år på sig att reklamera ett ursprungligt fel. Denna rättighet står i lagen och påverkas inte av om varan omfattas av garanti eller av hur lång garantitiden är. Konsumenten kan därför alltid reklamera en vara inom tre år även om garantitiden är kortare än tre år. Det är frivilligt för näringsidkaren att erbjuda garanti och garantin ska därför ses mer som en extra förmån för konsumenten.

Garantin påverkar inte reklamationsrätten

Näringsidkaren kan frivilligt välja att varan eller en egenskap hos varan ska omfattas av garanti. Näringsidkaren kan till exempel lämna garanti på att en dragkedja ska fungera under en viss tid eller att en jacka ska vara helt vattentät. Det kan även vara så att tillverkaren av varan lämnar någon form av garanti på varan.

Näringsidkaren eller tillverkaren bestämmer hur lång garantitiden ska vara. Om varan eller en egenskap hos varan försämras under garantitiden så ansvarar näringsidkaren eller tillverkaren för detta så länge försämringen täcks av garantin. Om marknadsföringen av varan utfäst bättre villkor för konsumenten än vad som framgår av garantibeviset så gäller istället villkoren enligt marknadsföringen.

Om varan försämras under garantitiden så kan konsumenten kräva följande:

• Leverans av ny vara.
• Reparation av varan.
• Prisavdrag.
• Återlämnande av varan och pengarna tillbaka.

Garantin gäller inte i alla fall utan konsumentens handlande kan göra att näringsidkaren inte behöver ansvara för en försämring av varan. Garantin gäller inte om näringsidkaren kan visa att försämringen berott på:

• Vanvård
• Olyckshändelse
• Onormalt brukande
• Att skötselråden inte följts

Fel på varan

Vad klassas egentligen som ett fel? När kan du hävda att det är fel på en begagnad bil du köpt av en bilhandlare? På vilket sätt kan en häst anses som felaktig och när har du rätt att klaga på programvara du köpt?

Till att börja med är det viktigt att veta att reglerna ser lite olika ut för fel i varor, levande djur, auktionsvaror, digitalt innehåll och digitala tjänster.

En vara räknas som felaktig om den har följande konkreta fel:

1. Den avviker från avtalet avseende beskrivning, mängd, funktionalitet, kompatibilitet eller kvalitet.
2. Den har inte de avtalade tillbehören, uppdateringarna eller anvisningarna.
3. Den är inte ägnad för det särskilda ändamål som konsumenten uppgett och som näringsidkaren angett att varan kan användas till.
4. Den stämmer inte överens med uppgifter i marknadsföringen.
5. Den avviker från ett prov eller en modell som näringsidkaren visat konsumenten.

Varan räknas även som felaktig om den har abstrakta fel såsom att den inte är ägnad för de ändamål som varor av samma slag i allmänhet används för eller att den inte har de egenskaper och särdrag som är normalt förekommande för varor av samma slag.

I vissa fall kan en vara som har någon av de ovan nämnda avvikelserna vara felaktig på grund av att varan installerats felaktigt. I dessa fall ska varan ses som felaktig om den, som ett led i köpet, installerats av näringsidkaren eller av någon i näringsidkarens ställe.

Om konsumenten eller om någon för konsumentens räkning installerar varan så ska den ses som felaktig om den oriktiga installationen berott på anvisningar från näringsidkaren eller leverantören.

En vara som inte är komplett ses som felaktig om den:

1. Saknar den förpackning eller de tillbehör som konsumenten med fog kunnat förutsätta.
2. Saknar de anvisningar för installation, montering, förvaring, användning och skötsel som konsumenten med fog kunnat förutsätta.

En vara kan också ses som felaktig om näringsidkaren inte uppfyller sina skyldigheter.

En vara kan därför ses som felaktig i följande fall:

1. Näringsidkaren berättar inte om kända förhållanden som rör varans egenskaper eller användning som konsumenten med fog ska kunna räkna med att bli upplyst om.
2. Näringsidkaren ser inte till att konsumenten informeras om och tillhandahålls nödvändiga uppdateringar för en vara med digitala delar.

Bristande säkerhet

För att skydda konsumenten finns det även regler om att en vara är felaktig om den har brister när det gäller säkerheten.

Varan är därmed felaktig om den till exempel:

1. Säljs i strid mot ett förbud enligt exempelvis produktsäkerhetslagen.
2. Medför påtaglig fara för hälsa eller liv.

Slutligen kan en vara anses ha rättsliga fel. Dessa föreligger om:

1. Någon annan äger varan.
2. Någon har panträtt eller liknande i varan.
3. Någon har immaterialrätt i varan vilket begränsar användningen av varan.

Undantag och särskilda regler om fel

Som brukligt finns det undantag från reglerna och vissa specialregler att ta hänsyn till. De viktigaste särskilda reglerna om fel gäller:

• Auktionsköp
• Köp av levande djur
• Köp av digitalt innehåll och digitala tjänster
• Internationella köp

En begagnad vara som köps på auktion ses som felaktig om varan eller själva köpet inte överensstämmer med avtalet eller om den inte går att använda till det särskilda ändamål som konsumenten uppgivit och som näringsidkaren angett att varan kan användas för. Dessutom är varan felaktig om den är i sämre skick än konsumenten med fog kunnat förutsätta med hänsyn till bland annat utropspriset på varan.

Köp av levande djur

Vid köp av djur har undersökning av djuret betydelse för om du får åberopa eventuella fel. Om konsumenten före köpet har undersökt djuret får konsumenten inte klaga på fel som borde ha upptäckts vid undersökningen. Om näringsidkaren uppmanat konsumenten att undersöka djuret och om konsumenten utan godtagbar anledningen inte följer uppmaningen så får konsumenten inte klaga på fel som denne borde ha märkt om en undersökning gjorts.

Internationella köp

Vid internationella köp gäller särskilda regler. Om du köper något från Norge, Island eller från ett land inom EU så har du alltid minst två år på dig att reklamera ett fel. Om du köper en vara i butik i något annat land utanför EU så gäller inte svenska regler. Om du köper en vara på internet och hemsidan vänder sig till svenska konsumenter så ska företaget förhålla sig till svensk lagstiftning. Annars gäller i regel de bestämmelser som gäller i det land som företaget är beläget.

För digitalt innehåll och digitala tjänster gäller dessa särskilda regler

1. Digitalt innehåll och digitala tjänster ska tillhandahållas i den senaste versionen om inte annat följer av avtalet.
2. Digitalt innehåll och digitala tjänster som avviker från de krav som ställs på en vara på grund av bristande integrering med hårdvara, programvara eller nätanslutning är felaktiga om
   det digitala innehållet eller den digitala tjänsten integrerats av näringsidkaren alternativt om den integrerats av konsumenten och om bristerna beror på de anvisningar som näringsidkaren
   gett.
3. Om felet beror på konsumentens programvara, nätanslutning eller hårdvara ansvarar inte näringsidkaren för felet om konsumenten informerats om de tekniska kraven inför köpet.

De viktigaste undantagen från reglerna om fel gäller:

1. Konsumentens hantering av varan.
2. Konsumentens dröjsmål med installation
3. Avtalad avvikelse.

Konsumentens hantering av varan påverkar om den ses som felaktig eller inte. Varan ses inte som felaktig om konsumenten orsakat felet till exempel genom felaktig användning av varan.

Om konsumenten inte inom skälig tid installerat en uppdatering som tillhandahållits för en vara med digitala delar så ska varan inte ses som felaktig.

Vid viss avtalad avvikelse ses inte en vara som felaktig. Detta gäller till exempel när näringsidkaren informerat konsumenten om att det inte kommer att tillhandahållas uppdateringar för en vara med digitala delar och då konsumenten godkänt detta. Det kan också röra sig om att konsumenten har godkänt att ta över en vara där tredje mans rätt i varan begränsar användningen av varan.

Hur länge kan du klaga på fel?

Om du inom tre år hittar ett fel på det du köpt och om du reklamerar felet inom skälig tid från det att du upptäckt det kan näringsidkaren tvingas att vidta åtgärder med anledning av felet.

Näringsidkaren ansvarar endast för ursprungliga fel och därför är det bevisningen, i frågan om felet är ursprungligt eller inte, som avgör om näringsidkaren måste vidta åtgärder.

Näringsidkaren ansvarar bara för ursprungliga fel.

Inom viss tid efter avlämnandet av det du köpt finns en presumtion, ett förutbestämt antagande, om att felet är ursprungligt. Konsumenten behöver därför inte bevisa att felet fanns redan vid köpet för att näringsidkaren ska kunna göras ansvarig för felet.

Inom viss tid finns en presumtion om att felet är ursprungligt.

Presumtionen om att ett fel är ursprungligt gäller under olika lång tid beroende på vad du köper.

Nedan följer en sammanställning av vilka presumtionsfrister som gäller för olika köp:

• Två år för varor.
• Sex månader för levande djur. (När det gäller köp av dyra djur så kan parterna avtala om att presumtionstiden ska vara kortare).
• 1 år för tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster.
• Avtalstiden ut för kontinuerligt tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster under en period.

Om näringsidkaren agerat i strid med tro och heder eller grovt oaktsamt kan du klaga på fel oavsett hur lång tid som gått sedan köpet. Du kan också klaga på fel under längre tid än tre år om det framgår av en garanti som getts för varan.

Sammanfattningsvis finns specialregler när det gäller fel på auktionsvaror, djur, digitalt innehåll, digitala tjänster och vid internationella köp. Det finns också undantag då lagens bestämmelser om fel inte gäller. Undantag görs bland annat om kunden hanterat varan felaktigt. En konsument kan klaga på ursprungliga fel som upptäcks inom tre år från det att varan avlämnades. Inom en viss tid från köpet är det upp till näringsidkaren att bevisa att ett påstått fel inte är ursprungligt och att konsumenten därmed inte får klaga på felet.

Säljarens upplysningsplikt

Konsumenten har en skyldighet att reklamera ett fel inom en viss tid efter att felet borde ha upptäckts men även näringsidkaren har skyldigheter. Näringsidkaren har en upplysningsplikt gentemot konsumenten och om näringsidkaren bryter mot denna så ses varan som felaktig.

Näringsidkaren har inte bara en skyldighet att ge konsumenten korrekt information inför köpet. Upplysningsplikten säkerställer att näringsidkaren inte undanhåller upplysningar som kan vara av betydelse för konsumentens beslut att köpa varan.

Näringsidkaren ska upplysa konsumenten om följande:

• Förhållanden som rör varans egenskaper.
• Förhållanden som rör varans användning.

Upplysningsplikten gäller bara förhållanden som:

• Näringsidkaren kände till eller borde ha känt till.
• Konsumenten med fog kunnat räkna med att upplyst om.
• Kan antas ha inverkat på köpet.

Eftersom upplysningsplikten bara omfattar förhållanden som rör varans egenskaper eller användning så gäller inte upplysningsplikten exempelvis uppgifter om att näringsidkaren har en snarlik vara till ett betydligt lägre pris.

Näringsidkaren har även en plikt att upplysa konsumenten om uppdateringar av digitalt innehåll, digitala tjänster och varor med digitala delar.

Vid försäljning av en vara med digitala delar ska näringsidkaren upplysa konsumenten om säkerhetsuppdateringar och andra nödvändiga uppdateringar.

Vid ett enstaka tillhandahållande av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst ska näringsidkaren upplysa konsumenten om nödvändiga uppdateringar under så pass lång tid som konsumenten med fog kan förutsätta få upplysningar om uppdateringar.

Vid ett kontinuerligt tillhandahållande av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst under en viss period gäller upplysningsplikten rörande uppdateringar under tre år från det att varan avlämnades eller längre tid om avtalet löper under mer än tre år.

Rättsfall rörande näringsidkarens upplysningsplikt.

Högsta domstolen har i NJA 2001 s. 155 berört frågan om en vara var felaktig till följd av att näringsidkaren brustit i sin upplysningsplikt. Målet rörde ett köp av en segelbåt. Konsumenten var ute efter en svensktillverkad båt och beslutade sig för att köpa en segelbåt av modellen Contrast 400.

Alla exemplar av den aktuella modellen och alla exemplar av en likadan, fast mindre, segelbåtsmodell hade tillverkats i Skandinavien. Efter att konsumenten köpt båten fick han reda på att den var tillverkad i Polen. Tillverkningslandet framgick inte av köpeavtalet och tillverkningslandet diskuterades aldrig mellan parterna.

Högsta domstolen fann att konsumenten inte hade anledning att förutse att båten var tillverkad i annat land. Domstolen fann vidare att konsumenten med fog kunde ha räknat med att bli upplyst om det faktum att båten var tillverkad i Polen, särskilt eftersom det sänkte båtens marknadsvärde.

Näringsidkaren kände till den avvikande omständigheter att båten inte var tillverkad i Sverige men upplyste aldrig konsumenten om detta. Konsumenten menade att han inte hade köpt båten om han hade fått information om att den var tillverkad i Polen.

Högsta domstolen fann att segelbåten var att se som felaktig och att konsumenten hade rätt till prisavdrag.

Klaga på ett internationellt köp

Som vi gått igenom tidigare har du i Sverige tre år på dig att klaga på ett fel förutsatt att du reklamerat felet inom skälig tid. Andra regler gäller för internationella köp i butik och på nätet. Hur lång tid du kan klaga på fel beror på varifrån du har köpt varan. Här är några viktiga saker att tänka på när det gäller rätten att klaga på ett internationellt köp:

• Vid köp i butik i land utanför EU gäller inte svensk lagstiftning.
• Köp inom EU, Island och Norge har du alltid minst två år på dig att klaga.
• Vid internetköp gäller olika regler beroende på om hemsidan riktar sig mot svenska konsumenter eller inte.

Om du som konsument klagar på ett internationellt köp kan du många gånger väcka talan i svensk domstol. Till exempel kan du som svensk konsument väcka talan mot en näringsidkare från ett annat EU-land i domstol i Sverige om näringsidkaren riktat sig till svenska konsumenter i sin marknadsföring.

Reklamation enligt konsumentköplagen

Har du upptäckt ett fel på det du köpt? Då är det viktigt att dokumentera felet och snarast reklamera felet. Du kan bara göra näringsidkaren ansvarig för felet om du reklamerat inom skälig tid efter att du borde ha märkt felet. Undersök därför varan.

Vilka fel kan jag klaga på?

Du kan bara klaga på fel som upptäckts inom tre år från det att varan antingen avlämnades hos dig eller från det datum då näringsidkaren installerade varan åt dig. För varor med digitala delar kan du klaga på fel så länge avtalet löper trots att det gått mer än tre år sedan varan avlämnades. Upptäcker du ett fel precis innan tre år har gått har du ändå två månader på dig att reklamera felet.

Hur klagar jag på ett fel?

Du klagar på felet genom att göra en reklamation. Reklamationen ska skickas antingen till näringsidkaren du köpte varan av, den som åtagit sig att, för näringsidkarens räkning, avhjälpa fel på varan eller den som förmedlat köpet.

Vad är skälig tid?

Om du märker ett fel på varan och reklamerar felet inom två månader så anses reklamationen alltid ha skett inom skälig tid. Om du väntar längre än så med att reklamera felet är det inte säkert att näringsidkaren behöver ansvara för felet.

Vad händer om näringsidkaren hävdar att denne inte fått din reklamation?

Så länge du skickat reklamationen på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis via brev eller e-post, och i rätt tid så får reklamationen åberopas trots att den försenats eller inte kommit fram alls.

Vilka uppgifter ska finnas med i en reklamation?

Det är viktig att reklamationen görs på rätt sätt. För att hjälpa dig med detta kan du gratis ladda ner vår mall för reklamation med tillhörande instruktion.

Påföljder vid fel på varan

Du har upptäckt ett fel på en vara och vill reklamera felet. Vilka krav kan du ställa på näringsidkaren i detta läge? Du kan välja mellan följande:

• Få en ny vara levererad
• Begära att felet lagas

Vid omleverans ska näringsidkaren betala för tillbakatagandet av den felaktiga varan. Om omständigheterna är sådana att konsumenten inte skäligen kunde vänta på att felet lagades eller att en ny vara levererades så har konsumenten rätt att avhjälpa felet på näringsidkarens bekostnad.

I vissa fall är det inte är möjligt att leverera en ny vara eller så skulle det ta orimligt lång tid att laga felet vilket skulle leda till besvär för konsumenten. I andra fall kan det också vara oskäligt kostsamt för näringsidkaren att laga felet eller leverera en ny vara. I dylika fall kan du istället begära antingen:

• Prisavdrag
• Hävning av köpet

Om felet är allvarligt kan du ha rätt till prisavdrag eller hävning utan att först ge näringsidkaren möjlighet att laga felet eller leverera en ny vara. Om du vill häva köpet måste du meddela näringsidkaren detta. Hävning kan dock inte komma i fråga om näringsidkaren kan visa att felet är bagatellartat.

Om varan är felaktig och du reklamerat felet kan du vid sidan av övriga krav även:

• Begära skadestånd
• Hålla inne med betalningen

Skadestånd ges för den ekonomiska skada du lidit av att varan är felaktig. Skadan kan bestå i till exempel resekostnader, inkomstförluster eller prisskillnaden för ett täckningsköp med högre pris.

Du kan bara få skadestånd så länge felet ligger inom näringsidkarens kontrollansvar. Kontrollansvaret innebär att näringsidkaren ansvarar för fel som berott på omständigheter som näringsidkaren kunnat påverka. Skadestånd ges därmed inte om felet beror på omständigheter utanför näringsidkarens kontroll och som inte kunde förväntas vid köpet eller undvikas.

Du kan även hålla inne med den betalning som motsvarar exempelvis kostnaden för att laga felet eller summan som motsvarar önskat prisavdrag. Om du har rätt att häva köpet behåller du hela köpebeloppet.

Påföljder vid sen leverans

Vad händer om din vara levereras för sent eller om den inte levereras alls? I lagen används begreppet ”dröjsmål” för sådana situationer. Näringsidkaren anses vara i dröjsmål om varan avlämnas för sent eller inte alls förutsatt att förseningen inte beror på konsumenten. I en sådan situation ska du:

• Hålla inne med betalning.
• Kräva att varan levereras alternativt häva köpet.
• Kräva skadestånd om du lidit skada.

Om du vill stå fast vid köpet ska du tänka på detta:

Det är viktigt att du meddelar näringsidkaren detta i god tid eftersom du annars kan förlora rätten att kräva att köpet fullgörs. Du kan välja att ge näringsidkaren mer tid på sig att leverera varan genom att bestämma en viss tilläggstid. Om varan inte levererats när tilläggstiden gått ut så kan du istället häva köpet så länge tilläggstiden inte är oskäligt kort.

Om du inte meddelar näringsidkaren någon tilläggstid för leverans så gäller istället att du får häva köpet om varan inte levereras inom en skälig tid efter att du meddelat att du kräver att köpet fullgörs.

Det är också viktigt att veta att näringsidkaren inte alltid behöver fullgöra köpet. Detta gäller till exempel så länge oövervinnerliga hinder föreligger eller om det skulle krävas orimliga uppoffringar från näringsidkarens sida att fullgöra köpet.

Om du istället vill häva köpet ska du tänka på detta:

Du får bara häva köpet så länge dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig alternativt att du före köpet meddelat näringsidkaren att leveransdatumet var avgörande för köpet. Du får dock alltid häva köpet om näringsidkaren meddelat att det inte kommer att levereras någon vara. Om varan levererats för sent får du bara häva köpet om du meddelar näringsidkaren om hävningen inom skälig tid från det att du kände till att varan avlämnats. Kom ihåg att du är skyldig att utan onödigt dröjsmål lämna tillbaka varan. Näringsidkaren ska ansvara för kostnader för att lämna tillbaka varan.

Om du vill kräva skadestånd ska du tänka på detta:

Om du valt att fullfölja köpet och vill begära skadestånd för dröjsmålet måste du inom skälig tid från det att du kände till att varan avlämnats meddela näringsidkaren att du önskar skadestånd. För det fall att du istället har valt att häva köpet behöver du dock inte, inom en viss tid, lämna ett sådant särskilt meddelande om skadestånd för att kunna få ersättning.

Du har inte rätt till ersättning om näringsidkaren visar att dröjsmålet berott på ett hinder utanför näringsidkarens kontroll. Du måste också vidta skäliga åtgärder för att begränsa din skada.

Vad är skälig tid?

Säljaren ansvarar för ursprungliga fel som upptäcks inom tre år från det att varan överlämnats till köparen. I vissa fall finns en garanti som gör att du kan reklamera fel även om det gått mer än tre år. För att kunna kräva åtgärder av säljaren krävs dock att felet reklameras i tid.

Om reklamationen skickas inom två månader från det att du märkt felet så anses den alltid ha gjorts i rätt tid. Om du märker ett fel så ska du därför dokumentera felet och skicka en reklamation till säljaren så fort du bara kan.

Om reklamationen inte skickas inom två månader från det att du märkt felet, så anses den ändå ha gjorts i rätt tid om den skickas inom skälig tid från det att du borde ha märkt felet.

Hur lång tid är skälig tid?

Om du har köpt en vara och märker efter en kort tid att den inte fungerar som den ska, så ska du alltså skicka en reklamation så fort du kan. Om du reklamerar felet inom två månader från det att du märkt felet så har du reklamerat i rätt tid.

Men vad hade hänt om omständigheterna var annorlunda? Om du märkt felet och sedan reklamerat det efter två månader och en vecka? Då hade det behövt göras en bedömning där man väger in en rad omständigheter för att kunna avgöra om reklamationen skett inom skälig tid.

Typen av vara kan påverka bedömningen om reklamationen skett inom skälig tid från det köparen borde ha märkt felet. Typen av vara kan nämligen avgöra hur angeläget det är för säljaren att snabbt få veta om det är något fel på varan. Om det till exempel rör sig om en färskvara så bör felet reklameras fort. I andra fall kan det vara en komplicerad situation där konsumenten behöver kontakta en fackman för att utreda om det överhuvudtaget föreligger ett fel. Omständigheter rörande köparen kan också påverka bedömningen om vad som är skälig tid. Köparen kan ha drabbats av sjukdomsfall vilket lett till att reklamationen dröjt. Köparen kan i sådana fall anses ha haft giltig ursäkt för dröjsmålet.

Rättsfall rörande skälig tid

Eftersom reglerna om skälig tid är i huvudsak oförändrade kan vägledning göras även från mål som rör den äldre konsumentköplagen.

I NJA 2015 s 233 gällde målet köp av en båt. Båten levererades i mitten av maj månad och köparen körde båten sammanlagt 14 sjömil under sommaren. I börjar av augusti samma år vällde mycket vit rök ut ur avgasröret då båten startades. Motorn stannade och gick inte att starta mer.

Båten bogserades till en reparatör tre dagar senare. Reparatören upptäckte att det läckte in vatten i bränsletanken. Båtköparen reklamerade felet i samband med att reparatören upptäckte felet. Högsta domstolen fann att det inte påståtts att båtköparen visste om felet innan reparatören upptäckte det. Reklamationen hade därmed skett i tid.

I målet NJA 2018 s 127 gällde det en resenär som reste till Turkiet. Flyget kom fram mer än tre timmar senare än utsatt tid. Resenären reklamerade dröjsmålet och frågan var om reklamationen skett i rätt tid. Flygbolaget ansåg att resenären i och för sig hade rätt till ersättning för dröjsmålet men att reklamationen skickats för sent och att ersättning därför inte skulle betalas ut. Resenären ansåg å sin sida att en reklamation inte var en förutsättning för ersättning.

Högsta domstolen klargjorde att det förelåg en reklamationsskyldighet för resenären. Domstolen menade att reklamationsfristen rörande dröjsmålet startade då resenären landade i Turkiet och att en reklamation som lämnats inom två månader från landningen alltid hade ansetts ha gjorts i rätt tid. Domstolen uteslöt dock inte att det teoretiskt skulle vara möjligt att även en reklamation som gjorts senare än så skulle kunna anses ha gjorts i rätt tid.

I det aktuella fallet reklamerades dröjsmålet först drygt två år och tre månader efter flygningen. Högsta domstolen fann att reklamationen inte gjorts i rätt tid och att resenären därmed inte hade rätt till ersättning för dröjsmålet.

Häva köp enligt konsumentköplagen

Ett köp kan, under vissa förutsättningar, hävas på grund av att varan levererats för sent, inte levererats alls eller om det är fel på varan. När ett köp hävs är du inte skyldig att betala något för varan men du måste utan onödigt dröjsmål lämna tillbaka varan. Näringsidkaren ska dock ansvara för kostnaderna för att få tillbaka varan. Om du redan betalat för varan så ska du få tillbaka pengarna och ränta på beloppet.

Om du vill häva ett köp så är det viktigt att du meddelar näringsidkaren detta så snart du kan. I de allra flesta fall måste meddelandet om hävning skickas inom två månader från att du märkte att det var fel på varan eller att varan avlämnats för sent.

Glöm inte att du har rätt att hålla inne med betalningen och få skadestånd för kostnader du haft på grund av dröjsmålet eller felet. Det är också viktigt att veta att du är skyldig att begränsa din skada genom att inte dra på dig onödiga kostnader eller förluster.

Hävning på grund av dröjsmål

Säljaren är i dröjsmål om du fått varan senare än vad som avtalats eller om du inte fått varan alls.

Du har rätt att häva köpet på grund av dröjsmål i följande situationer:

• Om näringsidkaren meddelat att varan inte kommer att kunna levereras.
• Om dröjsmålet varit av väsentlig betydelse för dig.
• Om du innan köpet informerat säljaren om vikten av att varan levererades såsom avtalats.
• Om du tidigare reklamerat dröjsmålet men leverans har inte skett inom skälig tid.
• Om du tidigare reklamerat dröjsmålet och angett en tilläggstid för leverans men leverans har inte skett inom tilläggstiden.
• Om du reklamerat och angett en tilläggstid för leverans och säljaren meddelar att leverans inte kommer att kunna ske inom tilläggstiden.

Hävning på grund av fel i varan

Om det är något fel på varan så är det inte säkert att du kan häva köpet direkt utan att ge säljaren möjlighet att avhjälpa felet eller leverera en ny vara. Hävning är heller inte möjligt om säljaren kan visa att felet är bagatellartat.

Du har rätt att kräva hävning på grund av fel i följande situationer:

• Om felet, med beaktande av varans karaktär och omständigheter i övrigt, är allvarligt.
• Om avhjälpande eller omleverans inte är möjligt.
• Om avhjälpande eller omleverans inte sker inom skälig tid från en reklamation.
• Om felet finns kvar trots att avhjälpande eller omleverans skett.

Hur häver man ett köp?

Det kan vara svårt att veta vilka uppgifter som måste finnas med i ett meddelande om hävning men det viktigaste är att beskriva vad du köpt och när du köpt det, på vilket sätt varan är felaktig eller på vilket sätt det föreligger dröjsmål. Ange vidare att du önskar häva köpet.

Om du har haft kostnader med anledning av felet eller dröjsmålet så redovisar du dessa och begär skadestånd för kostnaderna. Skadeståndet kan bara motsvara de faktiska kostnader du haft. Du får alltså ingen ersättning för sveda och värk.

Skicka hävningsförklaringen med e-post eller som vanligt brev. Glöm inte att spara hävningsförklaringen och all dokumentation kring felet eller dröjsmålet.

Nedan kan du gratis ladda ner våra hävningsmallar med medföljande instruktioner som du kan fylla i och skicka till företaget du köpt varan av.

Vad händer vid tvist?

Om du inte är nöjd med en vara du köpt så skickar du en reklamation eller en hävningsförklaring till näringsidkaren och förhoppningsvis så kan ni komma överens. Men vad händer om ni inte kan enas?

Om ni inte kommer överens kan du:

• Vända dig till konsumentvägledaren.
• Anmäla företaget till Konsumentverket.
• Göra en anmälan till ARN.
• Väcka talan i domstol.

Konsumentvägledaren

I vissa kommuner finns en konsumentvägledare som kan informera dig om dina rättigheter och ge dig råd.

Konsumentverket

Konsumentverket ser till att näringsidkare följer de lagar som gäller. Om du anser att näringsidkaren inte följer reglerna vad gäller exempelvis avtalsvillkor, produktsäkerhet, marknadsföring eller prisinformation så kan du anmäla näringsidkaren. Konsumentverket kommer då att försöka förmå näringsidkaren att rätta till felet. Om detta inte lyckas kan Konsumentverket ta ärendet till domstol.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN)

Om du och näringsidkaren inte kommer överens kan du göra en anmälan till myndigheten ARN. Myndigheten kommer då att titta på ärendet och ge råd om hur tvisten bör lösas. Om näringsidkaren inte följer rådet kommer de att hamna på svarta listan.

Väcka talan i domstol

Du kan skicka in en stämningsansökan till tingsrätten om du och näringsidkaren har en tvist. Du kan, om du vill, ta hjälp av jurist som kan föra din talan i domstolen. Om du vill anlita juridisk hjälp så kan du ansöka om rättsskydd från ditt försäkringsbolag som går in och betalar en stor del av de kostnader du får på grund av tvisten. I vissa särskilda fall kan du få hjälp av konsumentombudsmannen som kan biträda dig. Då kommer staten att betala dina rättegångskostnader. Konsumentombudsmannen tar sig bara an vissa särskilda fall där tvisten exempelvis berör ett stort antal konsumenter eller där tvisten rör en fråga om hur lagen ska tillämpas i ett särskilt fall.

Läs mer

• Köplagen
• Rättsskydd
• Hästköp
• Konsumentköplagen för företagare
• Hur reklamerar jag en vara?